Nu är det över. Pust. Det har varit tre intensiva veckor, som avslutades med en tre timmars utvärdering i förmiddags. Nu är klockan kvart i tre på eftermiddagen, jag sitter på Caribu Coffee på 17th Street i Washington DC och funderar på det jag har varit med om.
Jag har lärt mig otroligt mycket om USA, hur landet fungerar och hur mediestrukturen ser ut. Här finns så otroligt mycket mer ”independent media” än jag hade kunnat ana! Och i varenda liten håla finns en lokaltidning. Med betoning på EN lokaltidning, varför de inte har någon politisk stämpel, eftersom de då skulle skrämma bort halva läsarkretsen. Den internationella bevakningen är inte heller något att prata om och de flesta vi har talat med verkar missnöjda med det.
En sak som slog mig och några till av tjejerna i gruppen för några dagar sen var att vi inte har träffat en enda människa som har stött den nuvarande regeringen eller som berättat för oss att de är republikaner. De allra flesta vi har träffat och pratat med har varit liberala, progressiva och högljudda kritiker av Bush-regeringen. Kul, men vi vill ju träffa de som röstade fram Bush också. Vi påpekade detta för organisatörerna och de fixade snabbt ihop ett möte med en republikansk think tank, som jag dessvärre missade, eftersom jag låg och hostade och snörvlade på hotellrummet. Det hade varit intressant att höra.
Nu ska jag dricka upp mitt kaffe, gå tillbaka till hotellet och packa, för att i kväll äta en avslutande middag med gruppen. I morgon bitti (snarare i natt…) flyger jag till Tallahassee, Florida, för att hälsa på min bror Tiglet och hans fru Rachel. Min bror doktorerar i fysik på Florida State University och hans fru tar examen i morgon, hon har läst till lärare och bibliotekarie, någon slags avancerad form.
Vi hörs igen!
Hej gumman! grattis till friheten, frilansare!, maste kannas skont! har forsokt skicka till gamla adressen, men nu letade jag upp dig pa natet, vilket ar din nya emailadress?
jag ar nu i Denia, nara Alicante, och vantar pa touch down….vecka 39 nu…beben kan komma nar som helst…jag langtar, det borjar kannas tungt….
skriver mer nar jag har din adress…
kram
Indira